Rätt märkligt ibland, hur små små saker kan göra en så glad/ledsen. Att man ens bryr sig? Förra veckan när jag var på väg till jobbet så la jag märke till en sån vacker trädrot som låg på marken. Även om roten inte var fastvuxen i marken så syntes det att den hade legat där ett bra tag. Mossan hade sakta men säkert börjat att växa över den på sina ställen. Genast fick jag en ide om hur fin den skulle kunna bli som ljusstake till julen. Och jag skulle precis ta upp den stora roten när jag kom att tänka på. "Vad skulle kollegerna säga om jag dök upp med en stor gren i handen på morgonen?" Så jag lät den ligga och tänkte att jag tar den på vägen hem sen. Dumt beslut.... Just denna dagen på jobbet kom jag inte helt överens med min chef och var lite sur vid dagens slut. Men såg ändå fram emot att få gå vägen hem genom skogen som vanligt och plocka upp den fina roten jag hade sett på morgonen. När jag väl kom till platsen roten låg på, så var den helt borta! Really!? Efter att ha legat där i säkert flera månader helt orörd så har något varit och tagit den samma dag som jag hade sett den? Vad är oddsen!? Man kunde t.o.m se i mossan vart den hade legat. Ännu bittrare gick jag hem och tyckte synd om mig själv.. Några dagar gick. Och varje gång jag gick till jobbet så sneglade jag på platsen roten hade legat på, och var alltid lika irriterad över hur den försvann samma dag som jag upptäckt den. (japp, så stora problem har jag. att jag går och irriterar mig på rötterna i skogen) Haha! Men skam den som ger sig! Efter att ha gått en vecka utan att ha sett den så bestämde jag mig för att en dag efter jobbet att verkligen leta efter den. Kanske låg den i närheten trots allt? Och mycket riktigt, bara kanske 5-6 meter in i skogen så låg den där uppochnervänd och övergiven. Blev sååå glad över att ha hittat den att jag slängde upp mobilen och tog en "segerbild" Antar att en hund måste ha hittat pinnen samma dag som jag och bara slängt omkring med pinnen i skogen innan den tröttnade? Men nu är iaf den vackra roten här hemma. Kommer nog ta och putsa av den lite innan jag använder den till jul. Och det här var berättelsen om hur en liten trädrot, kan ge någon så mycket sorg och glädje på samma gång. ;)
0 Comments
Leave a Reply. |
Vem är jag?Är en tjej på 30 år och Kategorier
All
Inlägg
March 2023
|