Det finns mycket bilder ute på instagram. Nästan för mycket! Men ibland kan man få en och annan idé av bilderna man ser där. Såg en enkel bild på en dimmig granskog "ihopbländad" med ett par ögon som smälte in snyggt i himlen. När jag såg den gillade jag den på stört! Så kom jag att tänka på, varför har jag aldrig gjort en sån här bild? Det är ju inte vidare svårt, och bilder har jag som jag kan använda mig av. Så ikväll har jag suttit lite snabbt och letat bland mina skogsbilder, tog inte lång stund innan jag hittade det jag letade efter. En av mina bilder på en dimmig granskog som jag tog vid sjön Stråken vid gryningen. Så jag tog den och la ihop den med mitt favoritporträtt som Jeff tog på mig i sommras. Och resultatet blev... Riktigt bra måste jag säga! Gjorde om båda bilderna till svartvit, så slapp jag kombinera färger,
plus att det kändes lite renare. För ni som är uppmärksamma på skogsbilderna så ja, jag har flyttat fågeln på himlen. Den kom nästan i ögat annars vid sammanslagningen av bilderna. Men detta får duga, är rätt nöjd. Det ser nästan ut som någon "relax CD-skiva" med lugna melodier att meditera till eller nått. Haha!
4 Comments
I lördags när solen sken vackert passade jag på att gå ut en sväng och fota lite. Kanske hade det kommit mer snödroppar därute? Jag hoppades iaf på att hitta några.
Men det slutade istället med att jag gick runt i skogen kring bondberget och fotade istappar istället. Så mycket snödroppar hittade jag. Hehe! När jag kommer hem och kollar på en av bilderna jag tog så ser jag att det ser ut som... att det är ett ansikte i isen? Tittar närmare på bilden och javisst, det ser precis ut som det är ett litet sorgset flickansikte i istappen jag har fotat. (märkte inte alls detta när jag tog bilden) Blev nästan lite vemodig när jag satt med bilden i datorn, hon ser så ledset på en hela tiden. Märkligt hur is kan forma sig konstigt ibland, eller har jag råkat stöta på isdrottningen mitt ute i skogen utan att veta det? ;) Tyckte bilden var så häftig att den fick ett litet eget inlägg här. Efter att ha snöat i Mullsjö mer eller mindre konstant i 2 dygn så har skogarna förvandlats från mörka och dystra till vita, upplysta och fullkomligt magiska! Är så glad att jag var ledig idag och kunde njuta av allt detta vackra! :D
Älskar att bara dra ut i skogen på vintern och bara sätta sig ner, och lyssna. En snötyngd skog är ju extremt tyst, så enda man hör är sina egna hjärtslag, en fågel som småkvittrar när den flyger förbi och hur det låter när snöflingorna faller ner på ditt ansikte och dina kläder. Satt och fantiserade om hur härligt det skulle vara att åka släde en sån här dag. Att ha en stor, stark häst som drar släden genom skogen och se hästens andedräkt i kylan. Och att sedan efter färden göra upp en varm eld mitt ute i den snöiga skogen, och höra hur elden knastrar härligt och smälter snön runtomkring. Suck, är det bara jag som dagdrömmer om sånt här? För mig är detta en konstant längtan - varje dag. Så fort snön faller ner från himlen, eller så fort vitsipporna börjar färga hela marken vit, eller så fort det är en vacker sommarkväll, eller när höstlöven färgar allt till guld. Så kommer denna eviga längtan ut. Är nästan lite jobbigt! ;) Men den är stark, extremt stark. Jag vill inte låta det stanna vid dagdrömmar, jag vill att det ska ske. Är ju inte helt omöjliga saker. Jag vill att mina dagdrömmar ska få upplevas! Vill ni? Hur gör man tre totalt urkassa bilder till något som är mindre dåligt? Svaret är att det knappt går ibland. Har man fått dåliga bilder så har man :( Igår var jag ledig och fick en sån härlig ide. Jag ville fota något med min mantel! Var ju evigheter sen! Siktade på någon cool rödluvan-bild och hade så fantastiskt snygga och dramatiska bilder i mitt huvud som jag trodde att jag kunde genomföra. Och men den starka (men fruktansvärt kalla) vinden plus lite snö på marken så trodde jag att det skulle bli supersköna bilder. Så jag tog med min mantel, stativ och kamera rätt ut i skogen och försökte få mina coola bilder som jag såg i huvudet. Men sanningen är, att det är Inte lätt att både fota och vara modell samtidigt. Framför allt inte i minusgrader och hård vind. På några minuter var jag helt genomfrusen och fick avbryta allt. Blev så besviken, jag som hade såna häftiga idéer. Fick inte någon av dem på bild. :( Så är det, vissa gånger blir det bra - andra inte. Fast helt förgäves var det inte. För jag måste erkänna att det var en riktigt härlig känsla att stå där på en vildvuxen äng mitt ute i skogen men en stor mantel som fladdrade våldsamt i vinden. Skulle varit ännu häftigare om jag hade min medeltidsklänning på mig. Men kände inte för att gå omkring med den en kall vinterdag helt ensam i skogen ;) Så det inte med jättestolthet jag visar upp denna bilden direkt. Men äsch! Den var rolig att genomföra. Det är ju ändå det viktigaste ;)
Nedan är de tre originalen. Den ena sämre än den andra. Hehe! 2014, vad hände då? Egentligen? När jag ser tillbaka på året som gått så inser jag att 2014 var ett år då många av mina små och stora drömmar blev sanna! <3 Det var även ett år FULLT med pyssel och medeltidsevent. Hehe! Kan bara se tillbaka på året med ett leende på läpparna. :) Detta inlägg skulle bara bli litet men som helt plötsligt blev det största inlägget någonsin när jag väl blev färdig. (brace yourself!) Jan Redan första månaden på år 2014 blev en stor liten dröm sann för mig, då jag äntligen hade råd att köpa min drömmars medeltidsklänning! Minns hur exalterad jag var när jag tog på mig klänningen första gången. Ville aldrig ta av mig den! Mars I mars gjorde jag ett stort projekt som aldrig tycktes vilja ta slut. Louices 30 årsfest-banderoll. Vet inte hur länge jag höll på med det. Men bra blev den till sist. Skam den som ger sig! ;) April Efter en helt underbar bågskyttetur i skogen med vännerna Therese, Lovisa och Elin så blev vi alla till tecknade små action-figurer av duktiga Lovisa som målar ofantligt bra. Var riktigt kul att se! Maj Under våren vid maj började allt mitt pysslande. Lykta efter lykta skapades och fotades. I maj så träffade jag åter igen vännerna Elin och Lovisa för ett äkta medeltids-bågskyttetur i skogen. Den dagen var helt magisk! Solen, vårvärmen, vitsipporna och fåglarna som sjöng i träden. Får nästan gåshud nu när jag skriver det. :D Juni I soliga juni blev jag och Jeff utbjudna på en härlig båttur i sjön Bunn utanför Gränna. Var en toppendag! Men det största av allt denna månad (och på hela året) Var att den 22:de juni, föddes min systerdotter Jasmine. Denna söta lita krabat som växer varje gång man ser henne! Hon är för go! Juli Den största pysselmånaden på hela året! Jag tillverkade och fotade inredningssaker helt explosionsartat! Köpte massa mysiga inredningsdetaljer som alla såg helt fantastiska ut på bild. Och åter igen - var det roliga medeltidsevent som hände. Denna gång på torpa stenhus med Lovisa och Therese. Var en av de varmaste dagen på hela sommaren, men vi hade lika kul för det :) Augusti Även denna månaden var fylld med medeltidsanda (det börjar nästan bli tjatigt att läsa om det nu va?) Men jag mådde prima! Att få gå runt på mysiga Visingsö en solig dag på en medeltidsmarknad är nästan oslagbart. :) Vann också en jättefin ljuslykta denna månaden från Vitvitarevitast på deras tävling på Instagram! Den används flitigt nu i vintermörkret. Hade även turen att få fotografera en vacker sommarmorgon vid sjön Stråken i Mullsjö. Man måste ju ta lite dimmiga bilder varje år ;) Sepember I september var det bröllopsfotografering som stod på schemat. Som vanligt var jag hypernervös och nästan darrade när vigseln började och man visste att man måste prestera. Denna nervositet släppte dock när man fick fota brudparet på tu man hand skönt nog. Just det, i september började jag ju jobba med på världens bästa företag - Scandinavian Photo! :D Det har verkligen varit en räddare i nöden. Ni anar hur deppig jag var över att aldrig få en ärlig chans till ett jobb. Men de gav mig chansen. Kan inte tacka dem nog för det :) Oktober Största utmaningen i oktober var helt klart att fotografera småbarn. Det var inte helt lätt. Men man fick göra det man kunde, och så fick det bli som det blev. Måste helt klart öva på denna. Men kul var det! November Under november började jag verkligen komma in och bli en av gänget på mitt nya jobb. Med ridturer på Kyrkekvarn, roliga julbord med hela företaget och egna arbetskläder så började man faktiskt känna sig som en av flocken. En härlig känsla! December På årets sista månad var det åter igen mycket pyssel, pynt och massa jobb som gällde. Och sist, men inte minst. Så kom SNÖN! :D På självaste dagen bara dröser det ner nästan 1 dm vacker snö. Hur perfekt är inte det!? Strålade upp som en sol och rusade ut i snön för att se hur magiskt snöflingorna bara dalade ner. Vad som händer nu detta året är ännu dolt bland stjärnorna. Men jag hoppas att det blir ett år lika bra som det förra. Har många små drömmar kvar att uppfylla - precis som det ska vara.
Egentligen vet jag inte om jag borde säga detta. Vill bara glömma det, det hände aldrig. Men det är rätt svårt att bara låta det gå helt oberört förbi en. Det går inte. Vill inte gå in på detaljer eller ge ut några namn eller så. Men för ett tag sen så blev jag helt ignorerad och utestängd av några vänner till mig. De gick totalt bakom ryggen på mig. Blev inte arg (jag blir aldrig arg) Men blev väldigt ledsen, kände mig så ensam just då. Varför berättar jag då detta om jag ändå inte vill "berätta allt?" Jo, för att denna händelse ledde till att jag helt plötsligt fick lite teckna-inspiration. Såg bilden så tydligt att jag var bara tvungen att få ner det på papper. Plus att jag ville ge er lite bakgrundsinformation innan jag kastar två bilder i ansiktet på er ;) Har blivit så lat, gör bilden i svartvit med blyerts och färgsätter den sen i Photoshop. Haha!
Men det är så smidigt, och man har tillgång till alla färger som finns. ;-) Min favorit blev nog den med färg trots allt, även om färgerna känns lite platta. Vilken är din favorit? Yes! Jag fick det! Äntligen fick jag vacker dimma på bild! Har försökt så många gånger nu på olika platser. Men en sak är säkert. I Mullsjö är chansen väldigt stor att det blir dimma på morgonen, framför allt vid sjön stråken. Är nästan dimm-garanti där. ;)
Var en underbar morgon! Så tyst, fuktigt och svalt. Det ända som lät var några fåglar - långt in i skogen. Hade kunnat gå runt i skogen i evigheter om inte myggen hade jagat iväg mig. De var precis överallt och verkade helt utsvultna. Så förutom att vara blodgivare i morse så fick jag både se och fota de mest magiska platserna jag kunde hitta. Finns få saker som är vackrare än att se hur solljuset silas genom dimman bland träden. Har funderat länge på om jag ska dela med mig av detta till er eller ej. Först tänkte jag att det var en självklarhet att skriva här vad jag såg. Men sen när jag väl var på väg att skriva det tänkte jag, men vad ska de tro om mig? Dessutom kommer ingen tro mig iaf.
Men nu några veckor senare har jag bestämt mig. Jag skriver här vad jag såg, vad har jag att förlora på det? :) En kväll för några veckor sedan såg jag något mycket märkligt på natthimlen. Direkt efter jag sett det så skrev jag direkt ner en snabb anteckning i mobilen. Medans minnet var färskt. Detta är anteckningen jag skrev... "10-07-2014 torsdag 1:42 Såg precis något mycket märkligt på natthimlen. Något jag Aldrig har sett förut. Skulle precis stänga mitt fönster när jag tittar upp mot natthimlen, inget märkvärdigt. Men när jag kastar ett öga upp mot himlen igen. Då ser jag att två mycket tydliga "stjärnor" har dykt upp på himlen. De sitter lodrätt mot varann och rör sig sakta uppåt. Synkroniserat som om de satt ihop. De började lysa lite starkare, och starkare. Tills de lyste lite mer än vanliga stjärnor. Jag tittar snabbt ner mot mitt fönster igen och stänger det. Och när jag tittar upp igen - är de borta! Precis som det aldrig var där. Står en stund förstelnad vid fönstret och undrar vad jag sett. Efter en stund igen ser jag en liten svag "stjärna" som åker framåt på himlen, rätt så fort. Nästan snabbare än ett plan. De lyser inte så starkt. Och har samma storlek som en vanlig stjärna. Det åker förbi bakom träden där jag inte längre kan se den. Vad har jag precis sett??" Kan fortfarande inte riktigt förklara vad jag såg. Hade det varit plan hade de ju blinkat som plan gör. Ingen av dessa blinkade. Och vilket plan ökar sin ljusstyrka? För att sedan bara försvinna utan spår? Jag har blivit en liten "serie-figur" för första gången gott folk. Måste säga att jag ser ju riktigt söt ut där t.o.m ;) Hehe! För ca 2 veckor sen sköt jag ju med Elin, Therese och Lovisa en heldag ute i skogen. Då tog Elin denna härliga bild här nedan på oss alla. (vilket inte var helt lätt att göra ute i skogen utan stativ eller stubbar) Och efter några dagar fick vi alla se denna illustration som Lovisa hade gjort. Den är inte klar än,
men den är så söt! Hon har verkligen fångat oss bra! Ska bli jättekul att vi visa upp den här sen när den är klar!! :-D Nuu så, efter flera dagars uppehåll kan jag äntligen visa bilderna sen det fantastiskt roliga bågskyttepasset i lördags med Elin, Therese och Lovisa!
Det var först tänkt att vi skulle köra en riktig "medeltids-bågskytte-fotosession" men då några hade glömt ta med sig lite olika saker så blev det lite halv-medeltid/halv-modernt. Men nästa gång är det full mundering med medeltidssaker som gäller! :D Woho! Som vanligt var Elin den största lins-lusen och på nått sätt lyckades fasta på de flesta av mina bilder. ;-) Dagen kunde ändå knappast ha blivit bättre. Solen sken, fåglarna sjöng som tokiga och skogen var full av små blåsippor som var utspridda lite överallt. Helt magiskt!! Är nog det ordet som beskriver den dagen bäst faktist - magiskt.. |
Vem är jag?Är en tjej på 30 år och Kategorier
All
Inlägg
March 2023
|